Igår var jag ett under av effektivitet. Verkligen ett under. Gick upp i ottan spenderade dagen med att och putsa fönstren, städa, tvätta, få undan MASSOR med jobb, gå och köpa garn och ta en liten s.k gofika. (Just fikan kanske inte var så arbetsam).

När Daniel kom hem från jobbet vid sju på kvällen åt vi mat som jag i min effektivitet hade förberett tidigare på dagen (quorn med curry). Sen gick vi och la oss superdupertidigt, redan vid kvart över åtta och såg ett avsnitt av breaking bad. Sen var det meningen att jag skulle somna. Eftersom jag var så fruktansvärt, himla trött kan man tro att det gick bra.

Det gjorde det inte.

Låg och stirrade i mörkret någon timme innan jag till slut måste ha domnat bort för att sedan vakna vid tvåtiden och vara vaken ytterligare en timme?

I alla fall, när Daniels klocka ringde vid fem i morse bestämde jag mej för att ställa min klocka på 7.15. Det tyckte jag ändå var en rimlig tid att gå upp eftersom jag, fast jag hann göra mycket jobb igår, ändå har en hel del kvar idag då jag hade tänkt fota vårnyheter till shoppen på torsdag men efter dagens missöde kanske det ev. blir på fredag istället.

Vi kan säja så här: Jag har mycket vaga minnen av 7.15. Man kan säja att 7.15 nästan inte ens finns i mitt medvetande. På något sätt måste jag ha tryckt av larmet för att sedan vakna ytterst missnöjd vid 10. 10!!

Men skitsamma, jag fick massor gjort igår, jag behövde troligen sova och det är ibland tur att jag är min egen chef då jag tror att valfri annan chef skulle ha lite svårt för de två argumenten ovan.

 

105010451051

 

1. Den där fikan 2. Lite jobb 3. Nya bomullsgarner

Advertisements