Missförstå rubriken rätt: Jag är helt för yttrandefrihet och dessutom tänker jag faktiskt ha en åsikt!

Så här är det: Södra Latins gymnasieskola har bestämt sej för att införa ett könsneutralt omklädningsrum Detta för att den som varken känner sej bekväm med att byta om tillsammans med kvinnor eller män ska ha en plats att byta om på.  Skolans hbtq-förening lyfte frågan, elevkåren tog den vidare till skolledningen och nu blir det alltså ett könsneutralt omklädningsrum. Bra!

Tidigare idag uppmärksammade Blondinbella nyheten och skrev om den på ett ganska raljerande sätt, bl a kallade den för “ett sent Aprilskämt”.

Det är här min rubrik kommer in: Måste alla verkligen alltid ha en åsikt och dessutom basunera ut den? Speciellt om man har en hög offentlig röst, speciellt om man stampar på en minoritet som historiskt och i nutid har haft det svårt med fördomar och förtryck? Speciellt om frågan inte kommer påverka en som person eller som man har dålig kunskap i ämnet?

Kan en inte bara vara glad för att det nu finns en liten plats i världen, på ett  enda litet ställe för personer som inte fått höra till. Där de har det som vi alla andra har tagit och tar för givet under vår skoltid: Ett omklädningsrum där man känner sej bekväm (så bekväm man nu känner sej i skolans omklädningsrum) på skolan man går i?

Är inte det en bra grej? Kan man inte bara tycka det är bra? Behovet finns ju uppenbarligen.

Jag tycker det har blivit så mycket “Näääee! Nu får det minsann vara nog!” och “Hur långt ska det gå egentligen?” i samhället idag.
En liten grej att tänka på är att det fanns massor med människor som tyckte exakt så om kvinnlig rösträtt också..

Advertisements